Härromdagen när vi var ute och gick nått kvarter ifrån där Andreas bor kom det en gubbe med en vuxen Rottweilr men han hade även en lite rottisvalp som var 10 veckor, jag höll på å dö av att se den lilla söta tussen. Han stannade när vi kom närmare och utbrast WOW vilken fin hund, vad är det för en? Vi sa vilka raser Ilsa är, och han sa att hon var bland den finaste, vackraste hunden han sett. Han bröt på amerikanska och såg ut som en gammal sjöbjörn. Jag satte mig på huk och direkt kom den lilla valpen fram, å jävlar mitt hjärta smälte när den krafsade på mig med sina små tassar och ville buse med mina händer...ville aldrig gå därifrån. Hoppas verkligen vi stöter på dem igen. Blir så glad när folk kommer fram till oss och säger hur fin och vacker Ilsa är och hur stor och ståtlig hon är för sin ålder...man blir verkligen stolt som matte till henne då.
1 kommentar:
Hihi, kan tänka mig att du växte 2 meter när han gav komplimangen.
Så känner jag när nån pratar fint om matheus. Ens bebis är ju alltid ens bebis liksom.
puss
Skicka en kommentar